Ibland vill man bara kunna skrika rakt ut!

Att bara för en stund släppa ut all aggression och ångest genom att bara ta i och skrika tills rösten havererat. Alla har någon gång känt så. Men när ångesten håller på att ta över, då man känner att man börjar tappa kontrollen, då...

Fan...

Tårarna kommer utan förvarning, kallsvetten gör sig påmind. Det är det första som känns när man vaknar, hela dagen och det sista man känner när man lägger sig. Man drömmer mardrömmar och vaknar flera gånger under natten när man väl lyckats somna. Huvudvärken finns där hela tiden oavsett hur mycket tabletter man tar.

Ingen hunger. Inget tålamod med barnen. Det knyter sig i hals och mage när man tänker på det.

Efter bara någon dag inser man att man inte klarar detta själv, man behöver hjälp...

Jag som annars är extremt positiv...

Jag har lärt mig nu, att det finns ett ord som kan spoliera mycket hos en människa.

Förräderi...